Genvarianten MAOA förklarar aggressivtet.

dd

Finns det gener för brottslighet? Man skulle kunna tro det sedan en domstol i Italien nyligen kortade straffet för en mördare efter en genetisk undersökning.

Allt om vetenskap. Men forskningen tycks snarast visa att generna inte påverkar oss om det inte finns ett starkt inflytande från miljön.
Och de gener som ökar risken för brottslighet kan under rätt omständigheter kanske istället leda till framgång. Det visar ny svensk forskning.

I USA är studien är kontroversiell då genvarianten i princip bara förekommer bland afroamerikaner.

Brist på MAOA gör dig aggressiv

Enzymet har namnet monoaminoxidas-A och det förkortas MAOA. Man visste sedan tidigare forskning att det är viktigt för hur hjärnan hanterar stress och aggressivitet. Nu såg man vad som hände med de holländska männen när deras hjärnor saknade ämnet. De blev helt asociala. Tillståndet fick namnet Brunners syndrom, efter forskaren som ledde studien.

Teorin bakom upptäckten är unge­fär följande: hjärnans aktivitet styrs av de ämnen som skickar signaler mellan nervcellerna. Några av de viktigaste är dopamin, serotonin och noradrenalin. De har många och varierande funktioner; de spelar till exempel en viktig roll när vi reagerar på faror, hanterar stress eller snabba känslomässiga kast. En av de kända uppgifterna för enzymet MAOA är att bryta ner de här signalämnena efter­ att de skickat sina budskap. Om de inte bryts ner och så att säga, städas undan, ligger de kvar i hjärnans synapser och följden kan bli att hjärnan ständigt går på full gas med hög beredskap att reagera känslomässigt på omgivningen.

Gen gav mildrat straff

Sedan 1995 har advokater i amerikanska domstolar i mer än 200 fall försökt att påverka domsluten för sina klienter genom att hävda att den åtalade är predisponerad att begå våldsbrott på grund av något fel i den genetiska uppsättningen – oftast i MAOA-genen. Framgångarna har hittills varit små.

 

I Europa är det ett betydligt mindre vanligt inslag i rättsprocessen, men i oktober 2009 hände det.

”Våldsgen” gav kortare straff.

En domstol i Trieste i Italien mildrade straffet för mord eftersom gärningsmannen enligt­ domen bär på flera mutationer­ som kan göra honom våldsam. Bevisningen lades fram av två framstående forskare vid universiteten i Pisa och Padua. Rätten i Trieste ansåg att den åtalade blivit så provocerad att han med sin genetiska känslighet inte helt och fullt kunde kontrollera sin aggression. Domen från den lägre domstolen kortades med ett år, och domaren sade sig ha tagit särskilt starkt intryck av resonemanget kring genen för MAOA.

Och enligt uttalanden till italiensk press hänvisade han till en brittisk vetenskaplig undersökning från 2002. Det året publicerades en forskningsrapport som numera citeras av praktiskt taget alla som arbetar med att kartlägga det eventuella sambandet mellan gener och mänskligt beteende. Den mutation som fanns hos den nämnda kriminella familjen i Holland gjorde att de helt saknade det viktiga enzymet. Det är extremt ovanligt. Däremot har det visat sig att genen för MAOA finns i en lång och en kort form. Den längre varianten producerar mer enzym, och kan sägas fungera effektivare än den korta. Den kortare varianten skapar följaktligen lite mindre av enzymet, och ger bäraren högre nivåer av till exempel noradrenalin, dopamin och serotonin.

Innan man drar några långtgående slutsatser av det ska man veta att fler än en tredjedel av alla europeiska män bär på den korta varianten. Betyder det att alla de här männen är potentiella våldsbrottslingar?

Komplicerad fråga

Enligt den nämnda brittiska studien ger inte genvarianten i sig någon finger­visning om hur man hanterar sin aggressivitet. Däremot är det ett känt faktum att en svår barndom, med nyckfulla bestraffningar, otrygga relationer och ren brutalitet ger en tydligt ökad risk för att en pojke ska växa upp till våldsbrottsling. Men det gäller inte alla. Några klarar att växa upp till ansvarstagande vuxna även med alkoholiserade mödrar, misshandlande fäder, eller andra mardrömmar i barndomen. Och det visade sig också i den brittiska undersökningen.

Av drygt ettusen unga män i Nya Zeeland som följdes under hela uppväxten hade ett par hundra utsatts för någon form av svårigheter i barndomen mellan tre och elva års ålder. Men det var inte avgörande för om de skulle uppvisa någon form av asocialt beteende. Det viktiga var kombinationen med generna. För dem som hade en kort MAOA-gen och en svår barndom var risken tio gånger högre att dömas för misshandel än för dem med en trygg barndom och samma korta genvariant. Och för dem med den långa varianten innebar den otrygga barndomen ingen märkbart förhöjd risk överhuvudtaget.

Alltså: en svår och otrygg uppväxtmiljö skapar fler människor med asocialt beteende. Men bara för några­. Den långa genvarianten tycktes skydda­ mot de skadliga konsekvenserna. Men det var å andra sidan inte alls säkert att en tuff barndom skulle förutsäga att någon blir brottslig, även om den personen har den korta varianten, ”riskgenen”. Bara att risken ökade. Det var ett statistiskt samband, ungefär som kopplingen mellan kolesterolhalten i blodet och risken för hjärtinfarkt. Det här var vad som brukar kallas ett landmärke när det gäller forskningen kring gener och mänskligt beteende. Och samma resultat har upprepats vid flera nya undersökningar, några av dem i Sverige.

Ungdomar i Västmanland har studerats på ett liknande sätt som de i Nya Zeeland. Det visade sig att pojkar som utsatts för det som kallas ”psykosocial stress”, alltså enkelt uttryckt jobbiga uppväxtförhållanden, löpte ökad risk att bli kriminella om de hade den korta varianten av MAOA-genen. Det gällde inte för dem med en trygg barndom

Motsatt effekt på flickor

Men dessutom upptäckte man att effekten var precis den motsatta för flickor. Det var den korta gen­varianten som skyddade mot att stress i barndomen skulle leda till problem längre fram i livet, medan den långa signalerade en ökad risk.

Varför det är så här vet man inte. Vad man vet är att MAOA är en viktig faktor för att reglera stressnivåerna i nervsystemet. Men de signalämnen som påverkas av MAOA-enzymet spelar många olika roller i kroppen. De medverkar till exempel i att styra den komplicerade processen då kroppen och hjärnan växer och blir till. Allt ifrån fosterstadiet genom tonåren och till vuxenlivet.

Genen sitter också på x-kromosomen, som kvinnor har två kopior av medan män bara har en. Det gör att det inte är konstigt om det uppstår könsskillnader. På genen finns också ”krokar” som kan koppla till könshormonerna på olika sätt.

Men de svenska forskarna betonar att det är viktigt att komma ihåg att den korta varianten av MAOA-genen inte i sig skapar några brottslingar.

För den som växer upp under trygga och ordnade förhållanden har den närmast motsatt statistisk effekt. Sådana pojkar kan istället bli framgångsrika personer, säger Kent Nilsson­, docent och sociolog och en av de svenskar som leder den här forskningen.

– Den gamla sanningen att det är en kombination av arv och miljö som skapar människan gäller fortfarande, säger Kent Nilsson, och våra senaste resultat visar snarast att miljön har störst påverkan i det här fallet. Vad ska man då säga om det italienska domslutet? Kent Nilsson är skeptisk. Enligt honom borde man i konsekvensens namn i så fall ge strafflindring till alla män som begår impulsiva eller våldsrelaterade brott och som har den korta genvarianten, alltså mer än var tredje åtalad.

– Men vår forskning visar att det i så fall vore ännu mer relevant att ge kortare straff till dem med en taskig barndom. Man kan dessutom fråga sig varför så många som över 30 procent av alla män bär på den korta varianten­.

Borde inte en gen som främjar ett asocialt beteende ha rensats ut under evolutionens gång hos en så social varelse som människan? Kent Nilsson säger att det finns anledning att tro att den tvärtom under rätt omständigheter kan vara kopplad till viktiga egenskaper.

Se dokumentären Min genetiska upptäcktsresa och SVT,s Genvariant förklarar aggressivtet

-Läs även om traditioner med inavel och dess konsekvenser.

Mer om ämnet.

I USA är studier  av MAOA genen kontroversiell, då genvarianten i princip bara förekommer bland afroamerikaner.

sydsvenskan trafiekn

 

Sydsvenskan. Utlandsfödda är inblandade i fler trafikolyckor än svenskfödda. Det gäller både när de sitter bakom ratten och när de rör sig i trafiken på annat sätt.

Manliga bilförare från Mellanöstern är inblandade i olyckor nästan fyra gånger så ofta som svenskfödda förare medan kvinnliga bilförare från samma region är inblandade i mer än fyra gånger så många olyckor som svenskfödda kvinnor.

Det visar en rapport: https://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/utlandsfoddas-trafiksakerhet.pdf där Susanne Gustafsson vid Statens väg-och transportforskningsinstitut (VTI) och Torbjörn Falkmer vid Linköpings universitet har undersökt trafikolyckor under 2003 för VTI:s räkning.

 

 

 

Annonser

Om Den fjärde Apan

Den fjärde apan använder alla sina sinnen och intellekt (sunt förnuft), uppmärksammar och reagerar utan rädsla för politiskt korrekthet.
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s